Svar till Redaktör Ernst.

Detta är ett svar på kommentaren till inlägget om Rocky nedan.

Hej Tony Ernst!

Se där försvar genom motattack.
Eftersom du redan vet att Ordfront bär ideologisk pestsmitta så är det väl inte konstigt att du skriar som en arg åsna när dessutom din egen tidning får kritik från detta hemska håll. Ingen slump kanske dock att detta skriande också ganska effektivt döljer att du inte har något särskilt bra – om något – svar på den sakkritik jag framförde.
Genom att berätta vilken nedrig ideologisk etc svinpäls jag är, så tycker du att du slipper svara på varför du känt det vara nödvändigt att låta psykopaten Scheike få medieplats - för N:e gången i ordningen bre ut sig om sina hittepå-terapier som syftar till att snärja nya offer.
Det tycker inte jag. Men du visar att du är en chefredaktör värdig newsmill-erans slugger-debatterande! Nästa steg, Ernst, enligt denna formel, är att kalla mig nazist och hota mig med stryk. Fast på ditt eget underhållande sätt, förstås.
Du kommer vinna skrattarna. Du kommer få dunkar i ryggen. Du kommer fortfarande inte ha svarat på kritiken eller tagit det ansvar du har.
Det handlar inte om "socialistisk vänsteruppfattning" att tycka att man inte ska skönmåla sektledare, det handlar om allmän publicistisk hederlighet, som omfattar alla tidningar värda namnet från Svenska Dagbladet och Café till Arbetaren och Flamman. Det vet du också. Och sen spelar det ingen roll hur mycket du hatar mig eller om det stått en dum artikel i Ordfront magasin också. Eller hur?

Men du kanske vill verka i en annan skola - det låter nästan så. En där man svarar på kritik genom motkritik, om vadsomhelst, och ju mer irrelevant, desto grövre ska den vara.
En undermålig publistisk inställning.
Som det är synd att du har – ja, det vrålskrattar du förstås hånfullt åt och rå-skiter i att en kommunistfascistjävel som jag tycker – för jag tycker att Rocky magasin haft en bra ton och ämnesval i icke-seriematerialet med flera mycket kompetenta skribenter. Vore synd om det var på väg utför i nån slags skandalsökeri.
Vet inte varför du, som ändå lär veta en hel del om hur det går till i media, pallar med att påstå att kritik av en produkt är samma sak som att ”diktera villkoren” för den? (Måste bli jobbigt för era egna recensenter om du faktiskt tror detta.)

Det är bra att du försvarar din skribent, det är ditt jobb. Men jag är ganska säker på att både du och hon är ganska medvetna om att denna gången klafsade ni rätt rejält i klaveret – det händer den bästa, till och med Ordfront magasin vettu! – och då är det bättre, i det långa loppet, att krypa till korset, även om det kan kännas jobbigt i stunden. Take it from me: been there, done that. (Ska passa på att be henne om ursäkt för att jag kallade henne hjon. Det var onödigt, i affekt. Förlåt.)

/Johan Berggren, Ordfront magasin

PS Ta och tagga ner vad gäller de offer som HS har lämnat efter sig. Det är inte ämne för debatt. De är alldeles på riktigt. De uppgifter jag har, har förstås anmälts till polisen, lett till förundersökningar, etc etc. Folk har rest sig och gått vidare. Antagligen fnyser de åt er artikel, läser den inte om de får veta. Bäst så. En hel del om den skit HS gjort efter hans fängelsevistelse kan man ta reda på med hjälp av research, om man vill. Lyssna t ex på den radiodokumentären som SR gjort. DS

PS En sak till Ernst. Jag vill inte heller hittas död - inte ens med en Ordfront magasin i handen. Men vad sägs om att läsa en publikation innan du sågar den i dess helhet jäms med fotknölarna? Till och med jag - mitt vidriga kryp - hade hederligheten att göra det med din tidning. DS