Nya OLM

måndag 31 maj 2010

Sofia i Ashdod

Enligt israeliska militärens hemsida anlöper just nu det kapade svensk/grekiska fartyget Sofia in i den israeliska hamnen Ashdod. Ombord är bland andra Dror Feiler.
/JB

Mördare i Medelhavet!

Man försöker fatta: Israel valde det allra dummaste och mest brutala sättet att bemöta Ship to Gaza - utom att kanske sänka de åtta fartygen rakt av. Nu på morgonen kommer larmrapporterna: Israeliska flottstyrkor har prejat och bordat Ship to Gaza-konvojen. På internationellt vatten. Och dödat upp till 16 personer ombord på båtarna. Skeppen går i nuläget inte att kontakta, men bogseras enligt uppgift mot den israeliska hamnen Ashdod.
Först, utan att sortera tankarna, tänker jag: "16 döda!?" och förstår inte hur det kunnat gå till? Att stoppa vanliga last- och passagerarbåtar med moderna krigsfartyg kräver ingen ansträngning, och går att göra med ett minimum av våld. De påståenden om att bordande israeliska soldater anfallits med yxor och knivar låter fullständigt barockt. Med den övermakt krigsfartyg och tungt beväpnade soldater besitter i en sådan situation är varje dödad civil ett mord.
Man kan försöka tänka sig skräcken ombord ett fullt kryssningsfartyg när soldater som just bordat öppnar eld: 16 döda och 60-talet skadade - ingen förlupen kula, utan ett fullskaligt eldöverfall. Ett brutalt massmord. Och helt onödigt.
Vi är nog många som äcklas, vreds, bestörta. De dödades anhöriga, vad ska de få för förklaring? Upprättelse? Vem ska utreda och döma i dessa mordfall? Kan EU, USA, Sverige låta Israel komma undan med detta?
Detta är totalt oacceptabelt. brott mot internationella lagar och precis vad det ser ut som: ett mordangrepp på obeväpnade människor av en nations officiella stridsmakt. Det är en krigshandling riktad mot civila. Det är en handling av en regim som tappat allt grepp för proportioner, rimlighet och internationella spelregler. Kanske är det delvis omvärldens fel: vi har låtit Israel komma undan med så mycket: Libanonkriget, Gazaoffensiven, utan mer än diplomatiskt gnäll, samtidigt som den interna paranojan i Israel ständigt piskas upp till nya höjder. Om man redan är övertygad om att hela världen är emot en, då är det ju inte så mycket som håller en tillbaka, så att säga.
Man trodde inte att de kunde gå så här långt. Men har man inte sagt det om Israel förut? Vad ska nu hända? Anfalla och döda turkiska medborgare på ett turkiskflaggat fartyg på internationellt vatten? Är inte Turkiet med i Nato? Konsekvenserna är oöverskådliga. En sak är säker: Israel skiter härmed officiellt i allt vad internationell opinion heter. Alla protester, påtryckningar, vädjanden från och med nu kan vara rätt säkra på att de uttalas för komplett döva öron. Det skär i hjärtat när jag tänker på alla stackars Israeler som verkat för sans och återhållsamhet, som längtat kompromisser och fred. Detta är deras nederlag bland många andras. Också förstås palestiniernas, igen. Detta är ett budskap från Israel till dem: ni ska inte tro att ni inte är isolerade, maktlösa, kontrollerade till 100 procent. Men inte bara ett nederlag för palestinierna: detta visar världen en skärva av den brutalitet som de ständigt får lida.
Jag försökte själv få en plats ombord något av skeppen, men det fanns inte så mycket plats för svenskar så i sista stund fick jag besked att snällt stanna hemma. Min plan var att rapportera från projektet, och inte alls bara okritiskt: jag och Ordfront magasin är inte en del av Ship to Gaza. Men idag står det rätt klart att mina skeptiska invändningar mot Dror Feilers (m fl) farhågor om öppet israeliskt våld bara vara rosafluffigt okunnigt trams. Hade jag velat vara ombord nu? Pappan och fegisen i mig känner nej tack och lov. Men journalisten säger "självklart". Och människan formulerar en något klumpig tanke, men förstå den rätt: Vi är alla ombord Ship to Gaza!
Våra hjärtan är med er, och våra förhoppningar om att ni är oskadda. Ni är solidaritetens hjältar, och ni har inte förlorat, men vunnit miljoners sympatier. Vi ska inte tiga.
/Johan Berggren

PS En sms-budkavle går just nu: kom till Sergels Torg kl 18 ikväll och protestera mot övergreppet på Ship to Gaza. Jag tänker gå dit. DS

Ship to Gaza, länkar.

För den som vill försöka följa vad som händer:


http://www.facebook.com/pages/Ship-to-Gaza-Sweden/111981842175467?ref=ts#!/pages/Gaza-TV-News/119275738102852?ref=mf

http://www.livestream.com/insaniyardim

http://witnessgaza.com/

http://www.marinetraffic.com/ais/default.aspx?mmsi=239219000¢erx=34.04667¢ery=33.77537&zoom=10&type_color=7

http://search.twitter.com/search?q=%23flotilla

http://www.facebook.com/pages/Ship-to-Gaza-Sweden/111981842175467?ref=ts#!/pages/Gaza-TV-News/119275738102852?ref=mf

http://www.livestream.com/insaniyardim

http://witnessgaza.com/

http://www.marinetraffic.com/ais/default.aspx?mmsi=239219000¢erx=34.04667¢ery=33.77537&zoom=10&type_color=7

http://search.twitter.com/search?q=%23flotilla

Ship to Gaza, forts.

Här är platser och tider till demonstrationer mot överfallet på Ship to Gaza:

Stockholm, Sergels torg kl 18
Umeå, Rådhustorget kl 18
Malmö, Gustaf Adolfs torg kl 18
Göteborg, Gustaf Adolfs torg kl 18
Uppsala, Stora torget, kl 17
Helsingborg, GA-torget, kl 18

Kom ihåg att våld är fiendens medel. Vi protesterar fredligt.

Svenskarna ombord på det turkiska skeppet där eldöverfallet skedde, Mavi Mamare, är Mattias Gardell och Edda Manga. Har inte kunnat få tag på några uppgifter om deras hälsotillstånd.
Återkommer när och om jag får reda på nåt nyttt.

Här länk till Mattias Gardells och Edda Mangas blogg.
/Johan Berggren

Mördare i Medelhavet!

Man försöker fatta: Israel valde det allra dummaste och mest brutala sättet att bemöta Ship to Gaza - utom att kanske sänka de åtta fartygen rakt av. Nu på morgonen kommer larmrapporterna: Israeliska flottstyrkor har prejat och bordat Ship to Gaza-konvojen. På internationellt vatten. Och dödat upp till 16 personer ombord på båtarna. Skeppen går i nuläget inte att kontakta, men bogseras enligt uppgift mot den israeliska hamnen Ashdod.
Först, utan att sortera tankarna, tänker jag: "16 döda!?" och förstår inte hur det kunnat gå till? Att stoppa vanliga last- och passagerarbåtar med moderna krigsfartyg kräver ingen ansträngning, och går att göra med ett minimum av våld. De påståenden om att bordande israeliska soldater anfallits med yxor och knivar låter fullständigt barockt. Med den övermakt krigsfartyg och tungt beväpnade soldater besitter i en sådan situation är varje dödad civil ett mord.
Man kan försöka tänka sig skräcken ombord ett fullt kryssningsfartyg när soldater som just bordat öppnar eld: 16 döda och 60-talet skadade - ingen förlupen kula, utan ett fullskaligt eldöverfall. Ett brutalt massmord. Och helt onödigt.
Vi är nog många som äcklas, vreds, bestörta. De dödades anhöriga, vad ska de få för förklaring? Upprättelse? Vem ska utreda och döma i dessa mordfall? Kan EU, USA, Sverige låta Israel komma undan med detta?
Detta är totalt oacceptabelt. brott mot internationella lagar och precis vad det ser ut som: ett mordangrepp på obeväpnade människor av en nations officiella stridsmakt. Det är en krigshandling riktad mot civila. Det är en handling av en regim som tappat allt grepp för proportioner, rimlighet och internationella spelregler. Kanske är det delvis omvärldens fel: vi har låtit Israel komma undan med så mycket: Libanonkriget, Gazaoffensiven, utan mer än diplomatiskt gnäll, samtidigt som den interna paranojan i Israel ständigt piskas upp till nya höjder. Om man redan är övertygad om att hela världen är emot en, då är det ju inte så mycket som håller en tillbaka, så att säga.
Man trodde inte att de kunde gå så här långt. Men har man inte sagt det om Israel förut? Vad ska nu hända? Anfalla och döda turkiska medborgare på ett turkiskflaggat fartyg på internationellt vatten? Är inte Turkiet med i Nato? Konsekvenserna är oöverskådliga. En sak är säker: Israel skiter härmed officiellt i allt vad internationell opinion heter. Alla protester, påtryckningar, vädjanden från och med nu kan vara rätt säkra på att de uttalas för komplett döva öron. Det skär i hjärtat när jag tänker på alla stackars Israeler som verkat för sans och återhållsamhet, som längtat kompromisser och fred. Detta är deras nederlag bland många andras. Också förstås palestiniernas, igen. Detta är ett budskap från Israel till dem: ni ska inte tro att ni inte är isolerade, maktlösa, kontrollerade till 100 procent. Men inte bara ett nederlag för palestinierna: detta visar världen en skärva av den brutalitet som de ständigt får lida.
Jag försökte själv få en plats ombord något av skeppen, men det fanns inte så mycket plats för svenskar så i sista stund fick jag besked att snällt stanna hemma. Min plan var att rapportera från projektet, och inte alls bara okritiskt: jag och Ordfront magasin är inte en del av Ship to Gaza. Men idag står det rätt klart att mina skeptiska invändningar mot Dror Feilers (m fl) farhågor om öppet israeliskt våld bara vara rosafluffigt okunnigt trams. Hade jag velat vara ombord nu? Pappan och fegisen i mig känner nej tack och lov. Men journalisten säger "självklart". Och människan formulerar en något klumpig tanke, men förstå den rätt: Vi är alla ombord Ship to Gaza!
Våra hjärtan är med er, och våra förhoppningar om att ni är oskadda. Ni är solidaritetens hjältar, och ni har inte förlorat, men vunnit miljoners sympatier. Vi ska inte tiga.
/Johan Berggren

PS En sms-budkavle går just nu: kom till Sergels Torg kl 18 ikväll och protestera mot övergreppet på Ship to Gaza. Jag tänker gå dit. DS

torsdag 20 maj 2010

Jessika Gedins bibliotek

Ordfront magasins biblioteksserie fortsätter. Berättelser om hur biblioteket förändrat och förändrar människors liv. Vi publicerar texter om folkbibliotek därför att vi oroas över bibloteksutvecklingen och för att vi anser att folkbiblioteken är en viktig offentlig institution där oövertänkta och alltför dramatiska förändringar inkräktar på det demokratiska uppdrag som vi anser vara folkbibliotekens. I en tid när läsförståelsen och läsundervisningen i grundskolan blir allt sämre, enlig en ny rapport från Skolinspektionen, så måste folk- och skolbiblioteken erövras igen och igen. Och det är på allvar. Bortom opportunism och politiska trender. Läs här Jessika Gedins berättelse.
Marianne Steinsaphir

onsdag 19 maj 2010

Biståndet granskas i nya numret

På dagens hearing i arr av folkrörelsebiståndsorganisationerna var det fullsatt och man fick hyfsat besked av partirepresentanterna om deras syn på biståndet. Även om jag kan hålla med en i publiken - Allianspartierna hade inte skickat sina starkaste kort. (Centerns representant förklarade till exempel något förvirrande att statliga verk kan vara en del av det civila samhället.)
En ännu klarare bild av hur biståndet mår idag får man av att läsa Carolina Jemsbys (hon skulle varit moderator på hearingen men var opasslig, Mats Wingborg hoppade in med den äran istället) stora granskande artikel om förändringarna i det svenska biståndet under Alliansen och biståndsminister Gunilla Carlsson. Japp, pinfärskt nummer ute nu.

måndag 10 maj 2010

Eu med inbyggda fel

Det är dystra tider inom EU. Och vad den djupa krisen för Grekland för med sig för EU-samarbetet vet ingen. Läs Kent Wernes Ordfrontartikel från hösten 2009 om ett EU med "inbyggda fel".

fredag 7 maj 2010

Granskat kungahus

Såhär inför den sista kvillrande månaden innan det stora bröllopet kan känns det här gamla men eminenta grävjobbet aktuellt igen, om vår blivande statschefs morfar.
Läs också Mattias Frihammars artikel Rojalistisk yra i Ordfront magasin
/Johan Berggren

torsdag 6 maj 2010

Klicka om du bryr dig om Latinamerika

Denna utmärkta rapportör från allt söder om USA rekommenderar jag till dina "bokmärken".
/Johan Berggren

onsdag 5 maj 2010

Greider om Greider på nyhetskvarnen

Jaha, så länkar man till Newsmill ... men kunde inte låta bli. Göran Greider liknar sig själv vid den galne vetenskapsmannen i Tillbaka till Framtiden-filmerna (frisyren om inte annat, förlåt Göran) recenserar sina recensenter är ganska självhyllande men ändå intressant och tankeväckande i sitt resonemang om glappet mellan politisk vision och verklighet som han försöker överbrygga i sin senaste bok Det måste finnas en väg ut ur det här samhället. Rubriken? Tja ... det är ju Newsmill.
/Johan Berggren

tisdag 4 maj 2010

Kulturen ingen valfråga

Nä, nä. Ingen kultur i oppositionens budget. Det är förbluffande svagt att inte ha en kulturpolitisk ambition, för hur ska man annars uppfatta denna påtagliga brist i budgeten. Att som Siv Holma (V) i Kulturnytt förklara det med att det är en vårbudget och att sådana inte brukar innehålla så mycket kultursatsningar, håller inte i detta läge. Självklart kan de rödgröna lägga vilken vårbudget de vill, med eller utan kultursatsningar. Trist att man valde en budget utan kultur.
Marianne Steinsaphir