Mördare i Medelhavet!

Man försöker fatta: Israel valde det allra dummaste och mest brutala sättet att bemöta Ship to Gaza - utom att kanske sänka de åtta fartygen rakt av. Nu på morgonen kommer larmrapporterna: Israeliska flottstyrkor har prejat och bordat Ship to Gaza-konvojen. På internationellt vatten. Och dödat upp till 16 personer ombord på båtarna. Skeppen går i nuläget inte att kontakta, men bogseras enligt uppgift mot den israeliska hamnen Ashdod.
Först, utan att sortera tankarna, tänker jag: "16 döda!?" och förstår inte hur det kunnat gå till? Att stoppa vanliga last- och passagerarbåtar med moderna krigsfartyg kräver ingen ansträngning, och går att göra med ett minimum av våld. De påståenden om att bordande israeliska soldater anfallits med yxor och knivar låter fullständigt barockt. Med den övermakt krigsfartyg och tungt beväpnade soldater besitter i en sådan situation är varje dödad civil ett mord.
Man kan försöka tänka sig skräcken ombord ett fullt kryssningsfartyg när soldater som just bordat öppnar eld: 16 döda och 60-talet skadade - ingen förlupen kula, utan ett fullskaligt eldöverfall. Ett brutalt massmord. Och helt onödigt.
Vi är nog många som äcklas, vreds, bestörta. De dödades anhöriga, vad ska de få för förklaring? Upprättelse? Vem ska utreda och döma i dessa mordfall? Kan EU, USA, Sverige låta Israel komma undan med detta?
Detta är totalt oacceptabelt. brott mot internationella lagar och precis vad det ser ut som: ett mordangrepp på obeväpnade människor av en nations officiella stridsmakt. Det är en krigshandling riktad mot civila. Det är en handling av en regim som tappat allt grepp för proportioner, rimlighet och internationella spelregler. Kanske är det delvis omvärldens fel: vi har låtit Israel komma undan med så mycket: Libanonkriget, Gazaoffensiven, utan mer än diplomatiskt gnäll, samtidigt som den interna paranojan i Israel ständigt piskas upp till nya höjder. Om man redan är övertygad om att hela världen är emot en, då är det ju inte så mycket som håller en tillbaka, så att säga.
Man trodde inte att de kunde gå så här långt. Men har man inte sagt det om Israel förut? Vad ska nu hända? Anfalla och döda turkiska medborgare på ett turkiskflaggat fartyg på internationellt vatten? Är inte Turkiet med i Nato? Konsekvenserna är oöverskådliga. En sak är säker: Israel skiter härmed officiellt i allt vad internationell opinion heter. Alla protester, påtryckningar, vädjanden från och med nu kan vara rätt säkra på att de uttalas för komplett döva öron. Det skär i hjärtat när jag tänker på alla stackars Israeler som verkat för sans och återhållsamhet, som längtat kompromisser och fred. Detta är deras nederlag bland många andras. Också förstås palestiniernas, igen. Detta är ett budskap från Israel till dem: ni ska inte tro att ni inte är isolerade, maktlösa, kontrollerade till 100 procent. Men inte bara ett nederlag för palestinierna: detta visar världen en skärva av den brutalitet som de ständigt får lida.
Jag försökte själv få en plats ombord något av skeppen, men det fanns inte så mycket plats för svenskar så i sista stund fick jag besked att snällt stanna hemma. Min plan var att rapportera från projektet, och inte alls bara okritiskt: jag och Ordfront magasin är inte en del av Ship to Gaza. Men idag står det rätt klart att mina skeptiska invändningar mot Dror Feilers (m fl) farhågor om öppet israeliskt våld bara vara rosafluffigt okunnigt trams. Hade jag velat vara ombord nu? Pappan och fegisen i mig känner nej tack och lov. Men journalisten säger "självklart". Och människan formulerar en något klumpig tanke, men förstå den rätt: Vi är alla ombord Ship to Gaza!
Våra hjärtan är med er, och våra förhoppningar om att ni är oskadda. Ni är solidaritetens hjältar, och ni har inte förlorat, men vunnit miljoners sympatier. Vi ska inte tiga.
/Johan Berggren

PS En sms-budkavle går just nu: kom till Sergels Torg kl 18 ikväll och protestera mot övergreppet på Ship to Gaza. Jag tänker gå dit. DS