Nya OLM

torsdag 25 mars 2010

Barnbokspris för fler

Säkert är Alma-pristagaren Kitty Crowther värd ett pris, och inte vilket pris som helst utan världens största barnbokspris, 5 miljoner, exklusive administration,juryarvoden etc. Ett statligt sådant dessutom. Undrar alltid hur det känns för den borgerliga regeringen och kulturministern att år efter år sitta och administrera och betala ut pengar för detta barnbokspris till Astrid Lindgrens minne, instiftat av den socialdemokratiska kulturministern Marita Ulvskog. Nyligen hörde jag kulturministern i radio förklara varför staten inte kan stödja ett Jussi Björlingfirande i år. Då gällde plötsligt inte dom gamla vanliga klyschorna om att sätta Sverige på kartan. Men alla begriper ju att det är politiskt omöjligt att lägga ner Alma-priset. Det skulle vara ett slags helgerån på Astrid Lindgren. Alltså omöjligt - bara att bita ihop och betala. Och sedan hålla emot när det gäller andra jubilarer och ikoner.
Visst går det att glädja sig åt ett barnbokspris,barnlitteratur behöver i princip alltid uppmärksamhet och det står också i statuterna att "syftet med priset är att stärka och öka intresset för barn- och ungdomslitteratur i världen. Priset ska också stärka barns rättigheter på global nivå." Det är stora - och viktiga - ord. Och just därför förvånas jag varje år när detta pris delas ut: relativt lite uppmärksamhet, oavsett vem eller vilka det tillfaller. Ingår det inte i den dussinstora juryns arbete att förmå omvärlden att kasta ljus på barnböcker, barns läsning och tillgång till böcker? Vi vet att barns och ungas tillgång till böcker minskar - alltså borde detta pris vara ett gyllene tillfälle för barnbokssverige att samstämmigt ordna seminarier, demonstrationer, proklamationer, aktioner för barn och ungas tillgång till litteratur.
Och tycker man att svenska barns problem är allt för mycket av i-landsproblem så är det bara att ge sig ut i världen. Det saknas sannerligen inte bok- och biblioteksprojekt värda att uppmärksammas. Förra året fick Tamerinstitutet priset, det var riktigt glädjande.
Varför inte varje år dela dettta pris melllan en författare/illustratör och ett läsfrämjande projekt.
Marianne Steinsaphir

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar